Fisproppen

Trodde min bloggkarriär var över än en gång. Man har liksom inte tid att skriva och man kan verkligen inte sätta sig att skriva bara för att skriva. Älskar folk som ändå sätter sig ner och skriver på sin blogg efter konstens alla regler... Det spelar ingen roll vad dom egentligen skriver, det blir ändå som om man faktiskt har läst det förr. Och ironiskt nog är jag trött på allt som har med svenska att göra och borde egentligen sitta och plugga inför det sista provet i ämnet Svenska B. Ändå sitter jag här och skriver min s.k. blogg av någon dum anledning.

Idag har jag insett något jag inte tänkt på förr. Efter nyår är det inte ens ett halvår kvar tills vi tar studenten. En termin med minst sex timmar mindre i veckan och med tre veckor ledigt för min del och med tre veckors utlandspraktik i England :D Sen ska jag fan bli professor! xD

Är för övrigt så jävla trött på omotivation! Dels på min egen men mest på andras. Fan, om man ska göra någonting är det väl lika bra att göra så bra man kan? Den som säger nåt annat kan ju sitta på sin jävla fabrik i resten av sitt liv.

I helgen ska jag i alla fall bli full. Lite lagom sådär. Jag ska bli full och äta chips :)

Toodles